Om Hästholmen 

Hästholmen ligger vid Vätterns strand söder om det mytomspunna Omberg. I öster finns ett bördigt slättland och i väster Vätterns djupa vatten. Holaveden i söder är början av de skogar som fortsätter ner i Småland. Här sägs de skogstroll bo, som John Bauer har skildrat i sina målningar.

I Hästholmen är himlen framträdande och fylld av fåglar. Sjöfåglar som måsar, gäss, fiskgjusar och änder finns det gott om. Havsörnar och hökar flyger mellan Vättern och Tåkern (den välkända fågelsjön öster om Omberg). Småfåglar och kråkfåglar trivs också här och ibland kommer korparna från Omberg förbi och ropar sitt krrr ...

Vätterns vatten kan snabbt skifta från en lugn silverskimrande spegel till upprörda mörka vågor med vita toppar. Just vid Hästholmen är Vättern som vildast. Det vittnar de många skeppsvraken längs stränderna om. En mörk stormig natt i november 1918 förliste ångaren Per Brahe här. Båt, gods och passagerare gick till botten. Bland de som drunknade fanns John Bauer med hustru och barn, på väg att flytta från Gränna till Stockholm. Båten bärgades 1922 vilket uppmärksammades stort. 25 000 personer kom till Hästholmen för att se bärgningen.

Magiska solnedgångar målar himlen orange och rosa och vattnet i gnistrande turkos. Mörka nätter lyser månen och stjärnorna starkt. Att lyssna till Vätterns sång och se upp mot den svarta natthimlen fylld av gnistrande stjärnor, ger oss en upplevelse av inre ro.

Vättern. Foto © Ana Danielsson.

Nära till livgivande natur och kultur
Vänder vi blicken mot norr ser vi Ommas uråldriga berg vilande i lysande sol, trolsk skymning eller insvept i dimslöjor. Du kan vandra den gamla pilgrimsstigen efter stranden mot berget. Lev dig en stund in i alla de människor som vandrat samma stig under århundradena – från stenålder till nutid.

Sägnerna berättar om drottning Omma, bergets rådare, som bar en berguvmask och om alla hennes friare. Jätten Rödgavel med sitt röda skägg var en av dem. Omma sägs dansa med sina älvor när dimslöjorna stiger från berget och stå brud varje vår, när alla de blommande träden klär berget i vitt. Till Rödgavelgrottan kan man paddla. Den är så stor och djup att det går att komma in med en liten båt.

På bergets södra sluttning ligger Ellen Keys vackra hus Strand som ett fågelnäste. Det är numera ett museum som man kan besöka. På cykelavstånd finns Alvastra klosterruin, den 5000 år gamla pålbyggnaden i Dags mosse och Rökstenen från vikingatid.
 
I hamnen finns Vätternrummet, ett akvarium och utställning om livet i sjön. I samhällets södra del ligger Östergötlands näst största hällristning. Den har många spännande skepp och är minst 3 500 år gammal. Fortsätter du söderut mot Ödeshög kommer du till Stora Lund med en uppskattad golfbana och restaurang.

 
'Omberg med Rödgavel och Strand'. Foto © Ana Danielsson samt 'Berguv, Ommas fågel'. Foto © Steve Danielsson.

Tid och ro i vardagen
I dag bor cirka 500 människor i Hästholmen. Samhället har villor, hyreshus, småföretag, bygdegård och förskola. Bensin och livsmedel säljs hos Handlarn vid infarten. Söker du en plats som erbjuder en vacker rofylld omgivning och ändå är centralt belägen är detta ett bra alternativ. Boende och små företag välkomnas!

Vintertid är det lugnt i Hästholmen, då finns det tid för arbete, vila och eftertanke. Sommartid sjuder samhället av liv. Hamnens gästplatser är fyllda med båtar, det fiskas, dyks och paddlas kanot. Det finns restaurang och café med uteservering, badplats och båtturer till Hjo och längs Omberg. Strövar du utmed Hamngatan hittar du trädgårdsbutik, loppis, glassbar, gallerier, hantverk, värdshus, minigolf, boulespel, mack, livs och växthus. Du kan även göra en 'stadsvandring'. Bygdegårdsföreningen har skrivit och satt upp ett trettiotal skyltar om de gamla husens historia.

Orten tillhör Ödeshögs kommun i västra Östergötland och ligger nära både Linköping och Jönköping. Med bil via E4:an eller med tåg och bussförbindelser reser du enkelt till Stockholm, Göteborg och kontinenten. 

Namnet Hästholmen är enligt ortsforskare troligen ett medeltida namn som är förbundet med hamnens holmar, vilka under denna tid hyste hästar, så att sjöfarande kunde färdas vidare över östgötaslätten.

Hamnen Kräftans dag. Foto © Katarina Ljungholm

Hästholmens historia

I bygden runt södra Omberg har människor bott ända sedan folk började vandra in i Sverige. Trakten är rik på fornlämningar och fornminnen. Spår från boplatser vid Omberg är daterade till att vara 10 000 år gamla. I södra delen av Hästholmens samhälle finns en av Östergötlands mest kända hällristningar från bronsåldern. Fragment av runstenar har hittats i Västra Tollstad kyrka.

Hästholmen har haft två expansionsfaser - under 1300-talet och i mitten av 1800-talet.

Förhistorisk tid
Vi kan förmoda att Hästholmen redan under förhistorisk tid var en viktig hamnplats med kommunikationer till Västergötland och Småland. Den naturliga hamnen bestod från början av två skyddade vikar åtskilda av en högre holme (nuvarande Husbacken).

I samband med kristnandet av asatrons folk enade kung Sverker, som bodde söder om Omberg, västgötar och östgötar till ett folk. Hans maka drottning Ulfhild skickade efter munkar från det franska Clairvaux som kom hit och bildade Alvastra kloster under 1100-talets mitt. Den Sverkerska kungaätten gynnade klostret som utvecklades till ett av Östergötlands och rikets mest betydande kulturella och ekonomiska centra. Det var dominerande jordägare i Västra Tollstad socken och ägde även egendomar på andra sida Vättern och på Visingsö. Hästholmens hamn blev en marknadsplats, där klostret sålde sitt överskott och köpte andra varor, som de behövde.

Stad med stadssigill
Under 1300-talet var Hästholmen en medeltida stad, en hamn- och marknadsplats med anknytning till Alvastra kloster. Dess funktion som hamnplats kan beläggas med dokument från denna tid. Staden Hästholmens sigill föreställer en båt (råbock) för fulla segel som vittnar om sjöfart. Flera dokument beskriver villa forensi Haestholm som en  knutpunkt för kommunikationerna över Vättern.

1327 undertecknar Johan Erlandsson ett dokument med in villa forensi Haestholm, vari han bland annat testamenterar en mässutrustning till kyrkan i Hästholmen. Man vet inte när kyrkan försvann, men troligen före 1500-talets början. Förmodligen var den ett kapell för sjöfarande och inte en sockenkyrka. På en tidig karta finns i Hästholmens västra kant ett område som kallas kapelltomten, vilket skulle kunna vara platsen för 1327 års omnämnda kyrka.

Under 1364 - 1389 kämpade mecklenburgare och folkungar om makten i Östergötland. Den mecklenburgska riddaren Gerhard Snakenborg väljer Hästholmen som centrum i sitt pantlän (Lysings). Han byggde sin borg på Husbackens holme troligen där fyren står idag. Borgen var en träkonstruktion. Hus är ett medeltida begrepp för fäste eller borg. Fyren byggdes vid 1800-talets mitt.

Från 1384 finns ett dokument med sigill och undertecknat Villa hestholmensis. I det dokumentet nämns också en kyrka och en borg och att Hästholmen var tingsplats för Lysings härad. Efter mecklenburgarnas fall förlorar Hästholmen sin roll som administrativ centralort, även om det ibland hölls ting där ända fram till 1523.

Bondby med fem gårdar
Under 1400-talet övertog Vadstena kloster och stad rollen som handelscentrum längs Vätterns strand i Östergötland. Hjo stad på andra sidan sjön har sedan 1413 ett med Hästholmen identiskt sigillmotiv. Hästholmen blev en by med fem gårdar som ägdes av Alvastra kloster.

1543 utkämpas Dackefejden i Lysings härad. Rebellerna anfaller det kungliga fästet vid Alvastra kloster i mars 1543. Under vintern utkämpas hårda strider. 1567 är det på nytt orostider då den danska hären för fälttåg i Östergötland. I november slog de läger i Alvastra kloster.

Det lilla livliga samhället
Från 1800-talets mitt ökade Hästholmens betydelse på nytt. Genom att Göta kanal byggdes expanderade sjöfarten på Vättern. En daglig ångbåtstrafik möjliggjorde att Hästholmen blev en frekventerad utskeppningsplats för den rika jordbruksbygden söder om Omberg. Ångaren Trafik byggd 1898 gick reguljärt mellan Hästholmen och Hjo med kreatur, gods och resande ända fram till 1950-talet då järnvägarna lades ner. Det förekom också en livlig godstrafik med skutor och andra mindre farkoster.

Hamnområdet förändrades påtagligt i mitten av 1800-talet. 1856-1860 byggdes en ny hamn. En kvinna som kallades handelsman Johanna (Johanna Petersson 1807-1899) hade etablerat sig i Ödeshög och kom att spela en viktig roll även i Hästholmen. Hon ägde Västergården och Norrgården. Hon gick alltid klädd i svart sidenklänning av bästa kvalitet. En skröna förtäljer att hon en dag fastnade med kjolen på en spik i en silltunna och ramlade i vattnet. Det sägs vara upprinnelsen till bildandet av Hästholmens Hamn och Magasin AB år 1856. På hennes initiativ kom också schweizeriet (en krogbyggnad vid Västergården) och senare telegrafstationen (1873) till. I hamnen byggdes även en siloanläggning och båthus till yrkesfiskarnas båtar. I hamnstugan på berget bodde hamnvärden.

Under 1870-talets ekonomiska depression sattes Johanna i konkurs. Konstnär Calle Örnemark gjorde en flera meter hög träskulptur av henne. Den stod först vid Sverkerstigen i Hästholmen men flyttades senare till Ödeshög. Statyn eldades upp 1991.

1800-talets senare hälft och 1900-talets början innebar alltså en kontinuerlig tillväxt för Hästholmen. Post och telegrafstation inrättas och två järnvägslinjer byggs. En smalspårig mellan Ödeshög och Linköping och en normalspårig mellan Mjölby och Hästholmen - senare till Ödeshög. Båda hade stickspår till hamnen. Ytterligare spannmålsmagasin, mindre industrier, flera butiker, brandstation, bank, distriktssköterskemottagning och bibliotek tillkommer med tiden. 1948 kallas Hästholmen "det lilla livliga samhället".

1969 slås Alvastra och Ödeshög samman till Ödeshögs kommun i samband med en förvaltningsreform. Därefter stagnerar den ekonomiska expansionen. Järnväg, post, telegraf och annat avvecklas undan för undan. Butik och bensinmack stängdes 2006 men 2007 bildades en ekonomisk förening, som i maj 2009 öppnade butik och mack igen.

Idag är Hästholmen en av två tätorter inom Ödeshög kommun. Under senare tid har hamnen utvecklats med en ny pir och en väsentlig utbyggnad av flytbryggor, ombyggnad av magasinsbyggnad till restaurang, nya stugor mm. Den nya hamnen invigdes den 3 juli 2005. Hamnen har 150 båtplatser med gästhamn. Campingplats med tre campingstugor och servicebyggnad. Badplats, båtramp, dykcentrum, kajak och fiske.  

Hästholmens hamn. Foto © Katarina Ljungholm.

Källa för historia: Medeltidsstaden 59. Dokumentet finns i Ödeshögs hembygdsbok.

Litteratur om bygden

Bendt, Ingela 2000. Ett hem för själen, Ellen Keys Strand. Sthlm: Bonnier.
Bergquist, Lars 1980. Per Brahes undergång och bärgning. Sthlm: Norstedt.
Bohman, John 1829. Omberg och dess omgifningar. Linköping. (Översättning till nysvenska av Sigvard Sunvisson 2005)
Brolin, Hugo och Karlsson, Paul 1976. I Rökstenens bygd. Ödeshögs Kulturnämnd.
Browall, Hans 2003. Det Forntida Alvastra. Sthlm: Statens Historiska Museum.
Danielsson, Ana 2007. Vaniljdoft och dimslöjor, att vandra Ommas stigar. Hästholmen: Lavkattan.
Hallding, Pär 2007. Stora Lund/Hästholmen - Östertgötlands andra flygfält. Nässjö : Air Historic Research.
Hassler, Göran 1998. Röster i Östergötland.  En antologi. En Bok för Alla.
Hedberg, Olov & Öhrn, Bertil 1950. Omberg och Tåkern. Sthlm: Bokförlaget Svensk Natur.
Hellman, Gustaf Adolf 1970. Forntida borgar på Omberg. Särtryck ur Östergötland.
Holmström, Marie & Tollin, Clas; Det Medeltida Alvastra. Riksantikvarieämbetet 1994
Jonsson, Olle, rapport 2005: 9. Ombergs natur och kultur, Länsstyrelsen Östergötland.
Karlsson, Paul 1998. Omberg i sägen och verklighet. Andra uppl. Ödeshög
Pettersson, Birgitta & Samuelsson, Bengt 2003 (1994). Omberg, den blommande arken. Sthlm: Streiffert. 
Sahlqvist, Leif 1990. Landskapsgeometri och Astronomi i Forntiden. University of Lund. Inst. of Archeology. Report series no 39
Sandberg, Hans 1992. Omberg, en natur- och kulturguide. Ödeshög: Biomedia Omberg.
Theodor (Isidor Kellberg) 1893. Genom Minnesrik Bygd till Omberg och Alvastra. Reseskizz.
Topelius, Christer 1990 Sällsamheter i Östergötland del 2.  Stockholm: Raben & Sjögren.
Åström, Elis 1962. Folktro och Folkliv i Östergötland. Uppteckningar folklivsforskning, Uppsala.

Ödeshögs hembygdsbok - Klicka på Västra Tollstad för Hästholmen

Arkiv för Hestholmabladet:

Ladda ner Hestholmabladet nr 5 2010 (PDF)     Ladda ner Hestholmabladet nr 4 2010 (PDF)

Ladda ner Hestholmabladet nr 3 2010 (PDF)     Ladda ner Hestholmabladet nr 2 2010 (PDF)

Ladda ner Hestholmabladet nr 1 2010 (PDF)    

Ladda ner Hestholmabladet nr 4 2009 (PDF)     Ladda ner Hestholmabladet nr 3 2009 (PDF)   

Ladda ner Hestholmabladet nr 2 2009 (PDF)     Ladda ner Hestholmabladet nr 1 2009 (PDF)

Hästholmens Bygdegårdsförening i samarbete med Leader Sommenbygd.
Text, logga. layout: Lavkattan, Ana Danielsson © 2009-2012. Foto: Katarina Ljungholm, Ana
Danielsson och Steve Danielsson © 2009-2012